I strävan efter ett klimatneutralt Europa enligt Europeiska gröna given, krävs det en omställning av energiförsörjningen och skapandet av integrerade energisystem. Den gröna omvandlingen av EU:s ekonomi måste kopplas samman med tillgången till ren, överkomlig och pålitlig energi för företag och konsumenter.
EU står inför en prövning, då dess energiproduktion och energikonsumtion fortfarande utgör en betydande del av unionens växthusgasutsläpp, och EU förblir beroende av energiimport, särskilt olja och gas.
I juli 2020 lade EU-kommissionen fram ett förslag om en vätgasstrategi för att nå klimatneutralitet i Europa, med målet att påskynda utvecklingen av ren vätgas som en central komponent i ett klimatneutralt energisystem fram till 2050.
I maj 2021, som en respons på kommissionens förslag, poängterade parlamentsledamöterna att endast grön vätgas, som är framställd från förnybara källor, på ett hållbart sätt kan bidra till att uppnå klimatneutralitet på lång sikt.
Läs mer: Vätgas – Vad är och hur fungerar det?
Läs mer: Grön vätgas: Framtidens hållbara energibärare
Ren vätgas enligt EU
Det finns olika typer av vätgas, som kan kategoriseras efter produktionsprocess och de resulterande vätgasutsläppen. Ren vätgas (”förnybar vätgas”, ”grön vätgas” eller i vissa fall ”fossilfri vätgas”) produceras genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara källor och släpper inte ut några växthusgaser under produktionen.
EU-parlamentet betonar vikten av att klassificera de olika sorternas vätgas och vill se en likartad EU-omfattande terminologi som tydliggör skillnaden mellan förnybar vätgas och vätgas som släpper ut koldioxid. Ledamöterna vill också att kommissionen och EU-länderna skapar incitament för att produktion och bränsleanvändning kommer från förnybara källor.
Det finns utmaningar när det gäller kostnad-konkurrens, produktionsstorlek, infrastrukturbehov och säkerhet. Men förnybar vätgas förväntas möjliggöra utsläppsfria transporter, uppvärmning och industriprocesser liksom i framtiden energilagring mellan årstiderna
Vill du läsa dig mer om vätgas? Lyssna på Vätgasbloggens podd eller se video!
Vätgasmarknaden i EU
För att bidra till en minskning av växthusgasutsläppen i unionen i enlighet med klimatplanerna och den interna energimarknaden, arbetar EU med ett paket rörande vätgas och gasmarknader med låg koldioxidpåverkan. Energikommittén stödde i februari 2023 kommissionens förslag att underlätta introduktionen av förnybara och koldioxidsnåla gaser, inklusive vätgas och biometan, på EU:s gasmarknad.
Den föreslagna lagstiftningen skulle även inrätta ett certifieringssystem för gaser med låga koldioxidutsläpp och säkerställa att konsumenterna enklare kan växla leverantör för att välja förnybara och koldioxidsnåla gaser istället för fossila bränslen.
Ledamöterna ville garantera att det finns tillräcklig kapacitet för gränsöverskridande handel för att etablera en integrerad europeisk vätgasmarknad och möjliggöra fri rörelse av vätgas över gränserna.
Förhandlingar om de slutgiltiga reglerna pågår för närvarande mellan parlamentet och EU:s medlemsländer.
Varför ren vätgas inom EU?
Vätgas utgör för närvarande cirka 2 procent av EU:s energisammansättning. 95 procent av energin från vätgas genereras från fossila bränslen, vilket resulterar i utsläpp av mellan 70 och 100 miljoner ton koldioxid årligen. Forskning indikerar att förnybara energikällor skulle kunna utgöra en betydande del av EU:s energimix år 2050, med vätgas potentiellt stående för så mycket som 20 procent av den totala energisammansättningen.
En ekonomi som vilar på grön vätgas har potential att märkbart minska den globala uppvärmningen i jämförelse med en ekonomi som baseras på fossila bränslen.
Vätgasen utnyttjas huvudsakligen som en råvara i industriprocesser men det kan också fungera som bränsle. På grund av dess unika egenskaper, kan vätgas vara ett effektivt bränsle eftersom:
”Dess användning för energiändamål orsakar inte utsläpp av växthusgaser (vatten är den enda restprodukten från processen).”
”Den kan användas för att producera andra gaser, liksom flytande bränslen”
”Existerande infrastruktur (gastransporter och gasförvaring) kan anpassas för att användas för vätgas.”
”Den har högre energidensitet än batterier så den kan användas för långdistans- och tunga transporter.”
Detta vill Europaparlamentet kring vätgas:
”Incitament för att stimulera efterfrågan och att skapa en europeisk marknad för vätgas och snabb utbyggnad av vätgasinfrastruktur”
”Så snabb utfasning som möjligt av fossilbaserad vätgas”
”Att all vätgasimport certifieras på samma sätt som vätgas producerad inom EU, inklusive produktion och transport, för att undvika koldioxidläckage”
”Att utvärdera möjligheten att anpassa existerande pipelines för gas för att kunna transportera och förvara vätgas under jord”
Läs mer: ”Key actions of the EU Hydrogen Strategy” (extern länk)
Vätgas i framtidens EU
Under 2022 introducerade kommissionen EU:s REPower-strategi för att erbjuda mer ekonomiskt överkomlig, säker och hållbar energi. Detta är ett resultat av EU:s strävan att bli oberoende av ryska fossila bränslen och för att fullfölja sitt löfte om att uppnå klimatneutralitet till 2050. Enligt planen avser EU att öka produktionen av grön vätgas till 2030, och höja volymen till 20 megaton per år från de 10 megaton per år som föreslogs i vätgasstrategin 2020.
Som en del av lagstiftningen för att minska växthusgasutsläppen – känt som ”Fit for 55” – gav parlamentsledamöterna sitt stöd i oktober 2022 till förslaget om EU-regler som syftar till att främja uppbyggnaden av laddstationer och alternativa tankstationer, särskilt för el och vätgas. Under 2021 hade EU 136 tankställen för vätgas.
Läs mer: Vätgasmackar i Sverige, interaktiv karta!
Europaparlamentet och rådet kom överens i mars 2023 om bindande nationella mål för att utöka infrastrukturen. Enligt de nya reglerna ska tankstationer för vätgas installeras minst var 200:e kilometer på EU:s huvudvägar senast 2031.
Europaparlamentet godkände reglerna i juli och de kommer att träda i kraft så snart de har godkänts av rådet.
Källa:
