Den svenska gruvindustrin, med LKAB i spetsen, har visat stor entusiasm för planerna på en ny infrastruktur för vätgas. Vätgas anses av många som en viktig del av lösningen för att uppnå klimatmålen, särskilt inom tung industri där andra typer av grön energi kan vara svåra att implementera.
Men trots den stora potentialen för vätgas i Sverige, finns det också många utmaningar att övervinna. Framför allt uttrycker företag som LKAB oro över de potentiella hot som kan stå i vägen för vätgasens utbyggnad. Dessa hot kan inkludera allt från tekniska utmaningar till lagstiftningsproblem.
Därför är det en växande efterfrågan på tydligare politisk reglering runt vätgas. För att Sverige ska kunna bli en ledare inom vätgasteknologi och för att industrin ska kunna genomföra sina ambitiösa och energikrävande investeringsplaner, krävs det att politiker sätter upp klara och konsekventa ramar för vätgasens utveckling.
Läs mer: Grön vätgas: Framtidens hållbara energibärare
Läs mer: Vätgas – Vad är och hur fungerar det?
Industrin behöver säkerhet i sina investeringar, vilket betyder att de behöver veta att deras investeringar i vätgasteknologi kommer att vara lönsamma på lång sikt. Detta kan bara ske om det finns en stabil och förutsägbar politisk inramning för vätgas.
”Vi ser mycket positivt på de planer för ny infrastruktur för vätgas som finns i bland annat norra Sverige. Elnäten kommer sannolikt inte att hinna byggas ut tillräckligt snabbt och en storskalig utbyggnad av vätgasen är i själva verket helt nödvändig både för oss och andra inom svensk industri för att vi ska kunna få tillgång till tillräckligt stora mängder energi för att klara omställning och expansionsplaner”, säger Stefan Savonen, koncernansvarig för energi och klimat på LKAB till Dagens industri.
Det statliga gruvföretaget, ägt i sin helhet av Sverige, har påbörjat en omvandlingsprocess för sin gruvdrift och förädlingsverksamhet. Målet är att samtliga produkter och processer ska vara helt utan koldioxidutsläpp senast år 2045. Enligt LKAB representerar denna omvandling ett av Sveriges mest omfattande industriprojekt.
Genomförandet av denna förändring kommer att kräva betydande mängder energi. I linje med de senaste beräkningarna, förutser LKAB att deras årliga energibehov kommer att stiga från nuvarande 2,5 TWh till hela 70 TWh. För att sätta dessa siffror i perspektiv, kan det noteras att den totala elförbrukningen i Sverige under förra året uppgick till 137 TWh.
”Det är i slutändan främst vätgas vi behöver för våra processer, 85-90 procent av hela vårt energibehov. Om vi kan få en del av all den vätgasen levererad i rörledningar i stället för att all energi kommer till våra anläggningar som el så kan det både möjliggöra omställningen snabbare och samtidigt göra den mer kostnadseffektiv”, säger Stefan Savonen.
Läs hela artikeln i Dagens industri
Magnus Thulin
Grundare och Publisher, Vätgasbloggen
magnus@vatgasbloggen.se
0701 40 92 00
Har ett brinnande intresse för teknik, ekonomi, näringsliv och frågor som rör miljö & klimat. Arbetar som marknadschef på en större stålföretag och är styrelseordförande i Industrinätverket Sverige. Läs mer på LinkedIn.
