EU-kommissionen, tillsammans med OECD och FN, har i flera år jobbat på att skapa bestämmelser för att hindra företag som har höga koldioxidutsläpp från att flytta produktionen till icke-EU-länder när EU höjer skatterna på utsläpp. Denna förstärkning av reglerna inom EU hjälper till att uppnå de fastställda klimatmålen. Denna bestämmelse är känd som Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM).
Från den 1 oktober 2023 måste alla företag som för in järn, stål, aluminium, cement, gödsel, elektricitet och vätgas från länder utanför EU rapportera detta. Produkterna som denna regel gäller för planeras gradvis utökas.
I dagsläget saknas en bestämd gräns för hur mycket import som behöver rapporteras. Det kan dock komma en sådan framöver. Från och med den 1 januari 2026 kommer företag även behöva betala en avgift för den mängd koldioxid som släppts ut under produktionen i andra länder. Detta beskriver grovt sett syftet med CBAM-regleringen, som är avsedd för att hjälpa till att uppfylla klimatmålen. Det förväntas att företagen både redovisar och betalar detta, och detta ska sedan registreras och granskas.
Fram till 2026 planerar kommissionen att skapa en implementeringslag med specifikationer om hur utsläppen ska värderas och räknas i olika situationer. Certifierade granskare kommer att tillsättas. Det är ännu oklart exakt hur denna process ska dokumenteras, men tanken är att företag ska kunna köpa koldioxidcertifikat som representerar de utsläppsrättigheter de skulle ha behövt om de hade producerat varorna inom EU.
Exempel
Om ett företag i Sverige planerar att uppföra en fabrik eller producera något och i det syftet tar in stål eller vätgas från ett land utanför EU, måste detta noteras av det svenska bolaget. Vidare måste en avgift erläggas baserat på hur mycket koldioxid som släppts ut vid produktionen i det andra landet. Så, om ett företag införskaffar fyra lastpallar med bultar från Kina, behöver de rapportera detta redan denna höst. Från 2026 kommer de dessutom att betala en särskild ”CO2-avgift” ifall skatten på utsläppen från den kinesiska tillverkningen är lägre än vad den skulle ha varit inom EU.
Med andra ord, detta är dåliga nyheter för vätgas som är producerat med fossila energikällor. Läs mer om vilka detta är under färgkoder.
Källa:
Magnus Thulin
Grundare och Publisher, Vätgasbloggen
magnus@vatgasbloggen.se
0701 40 92 00
Har ett brinnande intresse för teknik, ekonomi, näringsliv och frågor som rör miljö & klimat. Arbetar som marknadschef på en större stålföretag och är styrelseordförande i Industrinätverket Sverige. Läs mer på LinkedIn.
