CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) och dess påverkan på import av vätgas

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) och dess påverkan på import av vätgas

EU:s nya klimattullar, kallade CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), träder i kraft 2026 och påverkar importörer av vissa varor från länder utanför EU. Reglerna omfattar företag som importerar produkter som järn, stål, cement, gödningsmedel, aluminium, el och vätgas. Företagen måste rapportera data om sin import och köpa CBAM-certifikat baserat på priset på utsläppsrätter inom EU. En testperiod påbörjas redan nu, där företag ska rapportera information som ursprungsland och produkternas koldioxidavtryck fram till 2026. Ulrika Badenfelt från KPMG råder företag att se över sina tullkoder för att förstå hur de påverkas och undvika potentiella sanktioner och förseningar.

Vad är CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism)?

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är en mekanism som införs av Europeiska Unionen för att skydda EU:s industrier och uppmuntra andra länder att minska sina koldioxidutsläpp. Tanken är att skapa en jämnare spelplan mellan EU-länder och länder som inte har lika stränga klimatregler.

Här är hur CBAM fungerar i huvuddrag:

  1. Tullavgifter: Företag som importerar vissa varor till EU från länder utanför unionen kommer att behöva betala en avgift som motsvarar koldioxidutsläppen som genererats under produktionen av dessa varor. De varor som initialt omfattas inkluderar järn, stål, cement, gödningsmedel, aluminium och el, samt vätgas.
  2. Certifiering: Importörerna kommer att behöva köpa CBAM-certifikat, vars kostnad baseras på dagspriset på utsläppsrätter inom EU. För att kunna göra det måste företagen först ansöka om en ackreditering och bli CBAM-deklaranter.
  3. Rapportering: Importerande företag behöver rapportera in data över sin import av CBAM-varor, inklusive ursprungsland och varans koldioxidavtryck. Det finns en testperiod som inleds redan nu och pågår fram till 2026, då mekanismen officiellt träder i kraft.
  4. Sanktioner: Om företag inte rapporterar in nödvändig information inom fastställda tidsramar, eller struntar i att rapportera, kan det resultera i sanktioner. Det kan också bli svårare för de företag som inte sköter sig att godkännas som CBAM-deklaranter, vilket är ett krav för att kunna importera de aktuella varorna.

Genom CBAM hoppas EU kunna uppmuntra en global övergång till grönare produktionsmetoder och minska risken för ”carbon leakage”, där företag flyttar produktion till länder med lägre klimatkrav för att undvika kostnader.

Varför CBAM?

Den nya mekanismen Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) introduceras av EU i en övergångsfas från och med 1 oktober 2023. Initialt kommer CBAM att gälla för import av vissa varor och utvalda råmaterial vars produktion har en hög koldioxidintensitet och som löper en betydande risk för koldioxidläckage. Varorna som omfattas från början inkluderar cement, järn och stål, aluminium, gödningsmedel, elektricitet och vätgas. När CBAM väl är fullt infört kommer det att täcka över 50% av utsläppen i de sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Syftet med övergångsperioden är att fungera som en test- och inlärningsperiod för alla inblandade parter – importörer, producenter och myndigheter – samt att samla in användbar information om inbyggda utsläpp för att förbättra metodiken inför den definitiva perioden.

Övergångsperioden syftar till att ge en noggrann, förutsägbar och proportionell övergång för både EU och icke-EU-företag samt för offentliga myndigheter. Under denna period kommer importörerna av de varor som omfattas av de nya reglerna endast att behöva rapportera växthusgasutsläpp (GHG) som är inbyggda i deras import (direkta och indirekta utsläpp), utan att göra några finansiella betalningar eller justeringar. Indirekta utsläpp kommer att inkluderas i omfattningen efter övergångsperioden för vissa sektorer (cement och gödningsmedel), baserat på en definierad metodik som skisseras i genomförandeförordningen som publicerades den 17 augusti 2023 och dess medföljande vägledning.

Rapporteringskrav

Genomförandeförordningen om rapporteringskrav och metodik ger viss flexibilitet när det gäller de värden som används för att beräkna inbyggda utsläpp på import under övergångsfasen. Under det första året av implementeringen kommer företagen att ha möjlighet att rapportera på tre sätt: (a) full rapportering enligt den nya metodiken (EU-metoden); (b) rapportering baserad på motsvarande tredjelands nationella system; och (c) rapportering baserad på referensvärden. Från och med 1 januari 2025 kommer endast EU-metoden att accepteras.

Verktyg för att rapportera CBAM

Kommissionen utvecklar också dedikerade IT-verktyg för att hjälpa importörerna att utföra och rapportera dessa beräkningar, samt djupgående vägledning, utbildningsmaterial och handledningar för att stödja företagen när den övergångsmekanism som inleds. Medan importörerna kommer att ombeds samla in data för fjärde kvartalet från och med 1 oktober 2023, behöver deras första rapport endast lämnas in senast i slutet av januari 2024.

När det permanenta systemet träder i kraft den 1 januari 2026, kommer importörerna att behöva deklarera varje år mängden varor som importerats till EU under föregående år och deras inbyggda GHG. De kommer sedan att överlämna motsvarande antal CBAM-certifikat. Priset på certifikaten kommer att beräknas beroende av det veckovisa genomsnittliga auktionspriset på EU ETS-tillstånd uttryckt i €/ton CO2 som emitterats. Utfasningen av fri tilldelning enligt EU ETS kommer att ske parallellt med införandet av CBAM under perioden 2026-2034.

En granskning av CBAM:s funktion under övergångsfasen kommer att slutföras innan det definitiva systemet träder i kraft. Samtidigt kommer produktomfånget att granskas för att bedöma möjligheten att inkludera andra varor som producerats i sektorer som omfattas av EU ETS i CBAM-mekanismens omfattning, såsom vissa nedströmsprodukter och de som identifierats som lämpliga kandidater under förhandlingarna. Rapporten kommer att inkludera en tidsplan som fastställer deras inkludering senast 2030.


Magnus Thulin - Vätgasbloggen

Magnus Thulin

Grundare och Publisher, Vätgasbloggen

magnus@vatgasbloggen.se

0701 40 92 00

Har ett brinnande intresse för teknik, ekonomi, näringsliv och frågor som rör miljö & klimat. Driver teknikföretaget Notiz informationsskärmar, är styrelseordförande i Industrinätverket Sverige och styrelseledamot i Skånes universitetssjukhus (SUS). Läs mer på LinkedIn.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte veckans vätgasnyheter

I slutet på varje vecka får du ett mail med de senaste nyheterna som rör vätgas!

Inga spam-mail, endast värdefulla nyheter. Fyll i din mailadress nedan för att ta del av detta.

Mvh Magnus Thulin, Grundare och Publisher av Vätgasbloggen.